Åh jag blir så trött på vissa. Suck. Ena stunden tror man att dom är intresserade, andra stunden inte alls. I ett halvår har det gått fram och tillbaka utan att det lett till något. Orkar man fortsätta? Eller ge upp ett halvårs väntan? Jag vet inte. Jag vet verkligen inte. Tiden börjar rinna ut nu, och frågan är om det är värt att kämpa eller bara se allting gå förlorat. Nej det är inte lätt. Verkligen inte. Åh om jag bara slapp vänta, eller bara få klartecken på vad det är som gäller. Snälla, för snart tror jag att jag ger upp. Fast jag egentligen inte vill.
Är hemma nu och mellanlandar ett par dagar. På onsdag bär det av till Östersund och Storsjöyran. Längtar! Idag träffade jag fina bruna Sabina på första gången sedan väldigt väldigt länge. Alldeles för länge. Det var fint, vi köpte körsbär och satt på bryggan. Sen gick vi på stan och kollade lite på reorna, kom hem med ett gulligt linne jag hittade för 25 kronor. VÄRT.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar